Sammanfattning:
- Människor har olika referensramar:
Tex: uttrycket “stora dokument” har olika betydelse för olika människor. Personligen går jag igenom tusentals dokument och flera miljoner ord per år. Och för proffs-team bestående av personer som inte fuskat sig igenom tuffa utbildningar på högskola och universitet, är exempelvis ett filmmanus på 150 sidor inte ett “stort” dokument. - Betalversionen av Claude kanske är bra, men gratisversionen är sämre än motsvarande för ChatGPT och Gemini som inte har några som helst problem att tugga sig igenom ett filmmanus till frukost och spotta ut det som ingenting.
- En person som aldrig i sitt liv läst en tjock bok kan ha en världsbild där studenter och forskare bara låtsas sitta med högar av tjocka böcker för syns skull. Men mina egna referensramar är att jag själv suttit till sent på kvällarna på bibliotek bland studenter som plöjt igenom bortåt 20-30 böcker samtidigt.
Jag har långt ifrån varit ensam om att gå igenom dessa typer av stora dokument. Och jag vet vilka krav många avdelningar har på sig när det gäller att gå igenom “big data”.
Ett filmmanus kan vara ungefär 150 sidor långt (och låta mycket för någon som saknar erfarenhet), men det är viktigt att förstå att detta inte alls kan jämföras med exempelvis en roman, politisk rapport, eller juridisk text med samma sidantal.
Ett filmmanus är ett specialiserat dokument, där varje sida utgör ungefär en minut på skärmen. Det består som regel av korta dialoger och enkla scendirektiv, vilket gör att texten är fördelad på ett mycket “luftigt” sätt med mycket tomrum och tydliga åtskilda sekvenser.
Jämför det med en roman, där varje sida är fylld med text som utforskar karaktärer, miljöer och komplexa inre tankar. En bok på 150 sidor är fylld av detaljerade beskrivningar och ett långsamt uppbyggt narrativ.
En juridisk text innehåller tekniskt språk, definitioner och noggranna resonemang som kräver precision.
Referensramarna för vad som anses vara ett ”stort dokument” varierar alltså kraftigt beroende på vem man frågar.
För en professionell affärsjurist kan 150 sidor vara en förhandlingsstart; för forskare kan ett akademiskt arbete ofta omfatta nästan obarmhärtig detaljrikedom.
Det handlar om erfarenhet, kontext och syftet med texten.
Ett filmmanus är funktionellt, designat för att berätta en historia genom handling och dialog, medan en bok kan innehålla betydligt fler ord per sida, med tätare text och mindre tomrum.
Till exempel James Camerons filmmanus till storsuccén Aliens (1985) rymma ungefär 30 000 ord. För en högstadieelev eller en SFI-student kan en uppsats på fem sidor, eller kanske 500-2000 ord, beroende på uppgiftens natur och elevens nivå, kännas som ett stort projekt — medan det för en forskare bara skulle ses som en sammanfattning eller introduktion.
Det som jag testade Claude AI på är alltså, som jag ser det, jämförbart med en introduktion i många professionella sammanhang — och Claude AI klarade inte av ens det.
Testupplevelsen fick mig att minnas en kompis som hade blivit erbjuden att köpa en fin stereo på gatan som turist i New York. Priset var sensationellt billigt och min kompis chansade. När han kom hem och öppnade paketet låg det några tunga stenar inlindade i tyg inuti och han insåg att han blivit lurad.
ChatGPT (av Open AI) klarar inte att sammanfatta stora dokument om instruktionerna är för komplicerade. AI:n låtsas att den bearbetar filen och t.ex. att den ska “återkomma” när den är klar — vilket den förstås aldrig gör. Gemini AI och andra kör med samma knep efter att man laddat upp en fil. Men Claude AI klarade inte ens av att ladda upp ett relativt tunnt dokument.
Om betalversionen av Claude AI verkligen är så bra som vissa påstår, vore det prisvärt. Men den stora frestelsen att pröva (och riskera att förlora ett par hundralappar, tid, och energi) blev aldrig så stark som den blev för min kompis när han köpte en kartong med tegelstenar i New York.
Fotnoter:
Antalet ord jag normalt processar i veckan: